Jag är ju ett barn. Låt mig vara för fan.

Mamma sms:ar och upplyser om att det heter ärmlös, inte armlös, när jag redan vill lägga mig ner och dö för att självaste rubriken föreslår att den intervjuade designern är norsk, inte dansk.

//

Jag ligger och grubblar över varför jag svarat att jag hade önskat att ordningsvakternas nya uniformer var lite mer västtyska när reportern ringde och frågade. Jag tänkte nog på västberlin. Nåväl. Pappa sms:ar morgonen därpå och bekräftar. "Vad menade du egentligen med västtyskland?"

De vill mig bara väl, de där två.